Så här byggde vi vårt hönshus

Hej!

Tänkte skriva ner lite hur vi gjorde vårt hönshus och utegården. På så sätt kan jag hänvisa till det här blogginlägget när jag får frågor. Då har jag alla bilderna på ett och samma ställe.

Men jag varnar redan nu för ett långt inlägg med många bilder :)

Längre ner är det en del förebilder på hur det såg ut när vi flyttade in på gården hösten -22

Just nu har jag en flock på 27 individer.

Två tuppar, 3 kycklingar som jag tror är hönor och resten hönor.

Det är raserna Gotlandshöns, Creme legbar, Svart kopparmaran och några blandraser av Maraner/Gotland

 

Gotlandshönsen lägger vita/beiga ägg i olika nyanser. Creme Legbar lägger ljust blå ägg och Kopparmaranerna lägger chokladbruna ägg.  Blandraserna lägger lite ljusare bruna ägg än dom på bilden. Det blir ett vackert blickfång i köket.

                                                Hönshuset

Förra helgen gjorde vi en uppgradering av hönshuset för att göra det mer lättstädat. Det är lätt att få in ohyra i hönshuset nämligen, även om vi har klarat oss undan än så länge. 

Vi satte upp en hylla ovanför de nya redena som egentligen är kattlådor köpta på zoo.se 

Ovanför den hyllan kan vi fylla på med ytterligare en sovpinne om det skulle behövas. 

Då blir det lätt att städa under pinnen och det håller sig rent i redena.

Redena  är helt i plast och lätta att plocka isär och göra rent. Jordbruksverket har vissa regler när det gäller hönshållning och storleken på reden är en sån sak. Dom här är stora nog. Dom gamla befintliga som vi använt var egentligen för små, så det känns bra att ha bytt ut dom.

I redena har jag spån i botten och halm ovanpå

När jag veckostädar så strör jag även ut kiselgur som är ett mineral som ohyran inte gillar.

Det har fungerat bra så här långt.

Den silvriga skivan på väggen är ett skydd för värmeröret som sitter bakom. För att ingen ska bränna sig om dom skulle flaxa förbi. Det används bara dom kallaste dagarna på vintern. 

Hönshuset är isolerat och hönsen värmer i sig så dom klarar sig bra för det mesta.

Jag har dessutom ganska tåliga raser.

Vi bytte även skivan under sittpinnarna, även kallad bajsbräda. Det är för att dom flesta hönsen bajsar mest på natten då dom sover på pinnen. Tidigare var det en perforerad plåtskiva som stomme och sen hade vi klätt den med vaxduk och sen gummimatta. Men det var svårtstädat och mycket trillade ner på golvet.

Nu satte vi en våtrumsskiva med en stoppbräda längst ner som fångar upp allt.

Mycket lättare att hålla rent och spånet på golvet håller sig fräscht längre.

Vi investerade i en automatisk lucka på en gång när vi skaffade hönsen och det har vi inte ångrat en dag. Så smidigt! Vi har en av märket Omlet och den har fungerat mycket bra. Den har suttit i två år snart och aldrig krånglat och vi har fortfarande inte behövt byta batteri. Hönsen har mat och vatten både ute och inne när det är plusgrader. På vintern blir det bara vatten inne för att det inte ska frysa.

På väggen sitter två behållare, en med smågrus och en med snäckskal. Gruset behövs för att bearbeta maten i krävan på hönsen, gruset hjälper till att mala maten innan den går vidare.

Snäckskalet behövs för att skalen på äggen ska bli starka och hålla. Båda dessa köper jag på granngården.

Så här såg gamla redena och gamla bajsbrädan ut innan vi bytte.

Väggarna är målade med våtrumsfärg för att vi ska kunna torka av lätt. 

Trätaket är kalkat för att ohyra inte ska trivas.

Utegården

Utegården har två delar, en större under tak och en lite mindre med bara nättak.

Ladugården som hönshuset ligger i är byggd i en slänt så luckan inne i hönshuset sitter vid golvet men hönsen kommer ut en bra bit ovanför backen. Där fick vi bygga en hylla och en ramp i två steg för att det inte skulle bli för högt. Det har fungerat bra även för minsta kycklingarna.

Vi har satt putsnät mot stenmuren för att hålla möss och råttor borta, det har fungerat hyfsat.

På flera ställen i utegården har vi satt upp träd och grenar för att dom ska ha pinnar att sitta på även utomhus. Det är populära tillhåll för både liten och stor.

Vi har även satt dit en stege som är en populär utkiksplats.

Ett problem vi har i utegården är att när det blir mycket vatten i diket vid vägen så stiger det in i utegårdens yttre del. Så vissa dagar finns det både skridskois och sjöutsikt. 

Vi ska försöka dränera om det så att det inte stiger så långt upp i alla fall.

Under taket är det i alla fall torrt om fötterna.

Granne med hönsen ligger hundgården, den har jag skrivit om i tidigare inlägg HÄR  och HÄR 

 

Där huserar mest sonens drever när husse är på jobbet. 

Vår hund trivs inte lika bra där ute och börjar bli gammal så hon sover mest inne medan vi är på jobbet.

 

Den yttre delen har bara nättak. Vi har satt en dörr mellan den takade delen och den med nät. 

På det sättet kan vi stänga till den yttre delen om det skulle bli restriktioner för fågelinfluensa och man inte får ha fåglar ute om det inte finns tak.

Vi har använt putsnät till både väggar och tak. Det kan småfåglar inte ta sig igenom och därmed inte sprida smitta inne i gården. Mat och vatten serveras alltid under taket oavsett om det är restriktioner eller inte. På det viset så kan inget trilla ner från småfåglarna ner i maten.

I början fanns det gräs i utegården men det varade inte många dagar. 

Hönsen äter allt grönt i sin väg.

Mellan översta regeln och taket har vi också satt putsnät och extra skruvar i mellanrummet, både för småfåglar men även för mink och mård osv som gärna har höns på menyn.

Här nedanför ser man öppningen  till vänster som går in under den takade delen och sen dörren som går från den takade delen ut i den öppna där det inte är nätat ännu här.

Det vi har kvar att göra är att sätta ett snörasskydd på ladugårdstaket för att underlätta 

tyngden på hönsgården vid ett snöigt år.

Lite bilder från bygget

 

På håll ser det ut att vara lågt i tak men det är full ståhöjd för oss hela vägen. 

  

Hela stommen är i impregnerat virke för att hålla länge.

  

Det var en del sly och resterna av en gammal hönsgård som behövdes röjas undan innan vi kunde börja.

Fin hjälp av familjen i omgångar.

Så här såg det gamla hönshuset ut när vi tog över gården.

Inga höns här på ca 10 år

  

Vi behöll stommen och sittpinnarna. Satte en automatisk lucka i hålet och byggde igen resten.

  

Vi tog ut det stora gruppredet och använde bara dom mindre även om dom egentligen var för små.

Men det var en början.

Foderrännan fick flytta till tippen. Den tog för stor plats och var väldigt lättåtkomlig mat för mössen.

Golvet var spånskivor som sett sina bästa dagar.

Vi la in en våtrumsmatta på golvet med lite uppvik mot väggen, det gör det lätt att städa.

Lite om hönsen och mina erfarenheter

Vi började att kläcka första omgångarna i kläckare inne i huset och då har kycklingarna fått bo i badrummet första veckorna. 

Det har gått bra men när dom blir lite större så luktar det inte hallon kan jag säga.

Jag har en Willabkläckare och den har fungerat bra varje gång.

Finns en Facebookgrupp för just den släckaren som har bra tips.

 

 

Ett värmetak får agera surrogatmamma och gör att kycklingarna håller värmen innan 

fjädrarna vuxit ut ordentligt.

 

Det är få saker som är så sött som djurbäbisar, kycklingar är inget undantag 😍

När dom började lukta för mycket fick första kullen flytta ut i verkstaden ett par veckor medan vi byggde klart hönshuset. De maskinkläckta kullarna efter det har fått flytta ut från toaletten till hönshuset i samma pallkrage som vi hade inne men med gallertak över för att få vara ifred från dom stora hönsen.

Det har gått jättebra.

 

På bara några dagar så kommer fjädrarna och ganska snart är allt dun borta.

Vi har även flera hönor som ruvat fram egna kycklingar. Det tar 21 dagar för att en kyckling ska utvecklas i ägget. Hönan ligger mest hela tiden i redet och håller äggen varma. Hon kliver bara av korta stunder för att äta, dricka och bajsa. 

Hon plockar av sig fjädrar fram och på magen för att bädda runt äggen och kycklingarna.

Sen visar hon vart mat och vatten finns, det går snabbt att dom lär sig. 

Hon väntar med att ta ut dom i hönsgården ett par veckor tills dom fått lite fjädrar, kan ta sig fram ordentligt och flaxa korta sträckor.  Blir det otäckt tar dom skydd under mamman. 

Likadant om det blir kallt.

Första tiden sover lilla familjen i redet om natten men när hon tycker att det är dags så tar mamman med sig kycklingarna upp på sovpinnen. Det där styr djuren själva och jag lägger mig inte i.

Det är helt klart smidigast om hönsen själva får ruva fram kycklingar och det bästa sättet att föryngra sin flock. Dom skitar ner en del inomhus första veckorna. Däremot så måste man ju börja någonstans för att bygga upp sin flock. Jag kände att jag ville börja med att kläcka fram min ursprungsflock, både för att slippa få med ohyra , som är lätt hänt om man köper vuxna djur. Men också för att jag har tyckt att det är lite otäckt med stora flaxande fåglar. Jag tänkte att om jag vänjer mig vid dom som kycklingar och är med när dom växer upp så kanske det går lättare och det var, för mig, helt rätt väg att gå. Nu har jag inga problem med att dom flaxar runt ibland. 

Hönsens mat köper jag på min lokala kvarn och hos bönderna i min närhet.

Kvarnen har färdigblandad mat med värpfoder, spannmål och lucern som hönsen älskar. Där köper jag även hel majs och hela ärtor. Dessa fermenterar jag tillsammans med havre och vete som jag köper hos bönderna jag har som grannar.

 Fermenterat foder innehåller bra bakteriekulturer, precis som fermenterat för oss människor, och är lättare för hönsen att ta upp näringen ur. Det gör också att hönsen får i sig vatten genom fodret och det går mindre vanlig mat och hönsen bajsar mindre. Massa bra saker alltså.

Det jag gör är att jag har 4 st 10-litershinkar i tvättstugan som jag roterar. Jag häller vi vatten och spannmålsblandningen i hink nummer 1 och rör om varje dag i 4 dagar sen är det dags att hälla av vattnet och servera. Hinken som blir tom fylls på nytt och så rullar det på. Det går fort när man får snurr på det och hönsen slukar det. Här finns en bra film om fermentering av hönsfoder.

Jag har länge velat ha höns och det var en av anledningarna att jag ville ut på landet, för att kunna ha djur.

Det är väldigt lättskötta djur och jag ångrar mig inte ett dugg. Få ofta frågan hur mycket tid dom tar. Jag storstädar vår och höst, då plockar jag ut allt och städar grundligt. Jag veckostädar en gång i veckan, vanligtvis under helgen. Då kan jag fylla på strö på golvet, torv i badet, fylla på grus och snäckskal i deras behållare, diska ut vattenbehållarna och ibland damma av väggarna.  Det är väldigt dammiga djur! 

Då strör jag även kiselgur i reden och på sittpinnar. Dagligen mockar jag brädan, fyller på vatten och mat efter behov när jag tittar till dom och plockar in äggen. Det tar bara några minuter varje dag. Sen blir man ofta kvar längre bara för att det är mysigt och bra för blodtrycket att klappa en höna.

Det är så lyxigt att kunna gå ut och plocka sina egna ägg som både är fina och mycket godare än köpeägg. Sen vet jag att hönsen har det bra och vad dom äter, det är också viktigt.

Det man behöver vara beredd på är att kunna slakta vid behov.

Det blir alltid fler tuppar än vad som är hälsosamt för flocken, en höna kan bli sjuk eller skadad och då är det ditt ansvar som djurägare att se till att djuret inte lider. Det har hänt också att man märkt att en kyckling inte mått bra eller varit missbildad och då får man också ta sitt ansvar.

Om du inte klarar av att slakta själv måste du se till så att du har någon som kan hjälpa dig med kort varsel om något skulle hända. Jag råkar ju vara gift med en jägare som har skött slakten de gånger det har behövts, än så länge bara för att ta bort överskottet av tupar och sjuka kycklingar. 

 Det är jag glad för men jag försöker var med i processen för att om det är kris

 och jag måste göra det själv så ska jag veta hur man gör.

Långt inlägg blev det men det svarar på de flesta frågor jag får på Instagram om hönsen och bygget.

På Instagram heter jag också  @vardagensguldkorn och där kan du se mer bilder från gården, hönsen och trädgården, varvat med matlagning. Där är jag lite mer aktiv än här så kika gärna in där också.

Linda